Bättre luftkvalitet i Stockholms innerstad och färre barn och vuxna som påverkas negativt av luftföroreningar. Det blir effekterna när fossildrivna fordon förbjuds i stadskärnan i år.
När Stockholms stad under 2025 ska förbjuda alla bensin- och dieseldrivna fordon att köra i vissa delar av innerstaden, blir man först i Sverige – och kanske även Europa – att införa en så kallad miljözon klass 3. Som stöd för sitt långtgående beslut utgick kommunen bland annat från slutsatser i ett forskningsprojekt.
Vid Karolinska Institutet pågår sedan flera decennier det så kallade BAMSE-projektet, som delfinansieras av forskningsrådet Forte. Forskare har följt cirka 4 000 personer som föddes i mitten av 1990-talet, och genom åren har projektet fått fram mycket kunskap om sambanden mellan luftföroreningar och folksjukdomar som astma och allergi.
Beslutet att införa den nya miljözonen har kritiserats, bland annat av näringslivet som pekar på svårigheter för varutransporter i området. Men utifrån ett folkhälsoperspektiv är som sagt vetenskapen tydlig.
Läs mer om forskningsprojektet och de nya regelverket för Stockholms innerstad genom att klicka här:
Rapportering av luftkvalitetsdata för 2024
Nu är det dags att rapportera resultat från mätningar av luftkvalitet från 2024.
Senast den 31 mars 2025 ska grunddata från mätningarna för hela föregående kalenderår (2024) skickas in till Naturvårdsverkets datavärd, tillsammans med uppgifter om datakvalitet och metadata. Rapporteringen sker i datavärdens webbaserade rapporteringstjänst.
En detaljerad handledning finns som stöd för rapporteringen.
Kommuner som inte har mätdata att rapportera för 2024 för de respektive föroreningar som ingår i luftkvalitetsförordningen (2010:477) ska i stället redovisa resultat från modellberäkning eller objektiv skattning (alt. inledande kartläggning) senast den 15 juni 2025. Från och med i år rapporteras detta i samma rapporteringstjänst som för mätdata. Mer information om detta finns under rubriken ”Rapportering av modellberäkning och objektiv skattning” nedan. Särskilda instruktioner kommer att skickas ut i maj.
Genomförande av det nya luftkvalitetsdirektivet
EU:s reviderade luftkvalitetsdirektiv (EU) 2024/2881 antogs formellt under oktober 2024. Medlemsländerna i EU har två år på sig att genomföra direktivet, vilket innebär att det ska vara genomfört i svensk lagstiftning senast den 11 december 2026. Direktivet innehåller skärpta normer för luftkvalitet som ska uppfyllas senast 2030. För Sveriges del kommer det fortsatt att vara gränsvärdet för partiklar PM10 som är den största utmaningen. Sverige har idag problem med överskridanden av den befintliga normen för PM10 (som fortsätter att gälla fram till 2030) i ett fåtal kommuner. Den skärpta normen kommer att kräva ett fortsatt arbete med åtgärder för att minska halterna av PM10, som framför allt beror på vägdamm och dubbdäcksanvändning, på de mest belastade platserna i landet.
Gällande kontroll av luftkvalitet behöver Sverige inrätta en s.k. superstation i en tätort och fyra superstationer i regional bakgrund. Vid superstationer ska många olika luftföroreningar mätas parallellt över lång tid. Ultrafina partiklar ska också mätas vid två platser i Sverige i s.k. hotspot-miljö (t.ex. gaturum). Utvärderingströsklarna har skärpts och ligger i de flesta fall i linje med WHO:s riktvärden. Luftkvalitetsmodellering har också fått en ökad roll i direktivet och det finns även flera krav kopplade till representativitet av mätstationer, som kommer att behöva uppskattas för alla mätstationer inom zoner där halter är över utvärderingströsklarna
Åtgärdsprogram för luftföroreningar i Hedemora Kommun
2022 överskreds miljökvalitetsnormen för större partiklar, PM10, under 43 dygn vid mätstationen på Gussarvsgatan. Miljökvalitetsnormen för PM10 tillåter max 35 dygn med halter över 50 μg/m3 under ett helt kalenderår. Naturvårdsverket bedömde att ett åtgärdsprogram enligt 5 kapitlet miljöbalken behöver upprättas för att miljökvalitetsnormen för partiklar (PM10) ska kunna följas i Hedemora kommun.
Planerade åtgärder är fokuserade på gatuskötsel och trafiken som bedömts vara de största källorna till luftföroreningarna. Halterna av PM10 påverkas i stor utsträckning av slitaget från dubbdäck och torra vägar med mycket grus från vinterns halkbekämpning. Hur gatan städas har stor betydelse för mängden partiklar och därför har åtgärderna fokuserats på gatuskötsel.
Du kan läsa mer om åtgärdsprogrammet här:
Hedemora kommun - åtgärdsprogrammet
Den finns också som PDF på vår sida
Rapporter och Publikationer
Förskolans läge påverkar barnens luftkvalitet
Var en förskola är placerad i en stadsdel kan avgöra hur mycket skadlig luft barnen andas in. Det kan vara stor skillnad i luftkvalitet mellan förskolor i samma område, visar en studie.
Luftföroreningar påverkar hälsan negativt och barn är extra sårbara. Det beror på att deras luftvägar är känsligare jämfört med vuxnas. Främst riskerar barnen att drabbas av luftvägsinfektioner, astma och försämring av lungornas tillväxt.
Forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet och Göteborgs universitet har mätt luftkvaliteten vid elva förskolor i Göteborg. Mätningarna gjordes på 17 platser runt förskolorna under ett års tid.
Det visar sig att läget påverkar hur mycket luftföroreningar barnen utsätts för. Även
Även inom ett och samma område kan skillnaden vara stor.
Läs mer här:
https://www.forskning.se/2024/12/02/forskolans-lage-paverkar-barnens-luftkvalitet/
https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S2210670724005080?via%3Dihub
Grönt ljus till skärpta EU-normer
Den 14e oktober antog Europeiska rådet formellt ett direktiv om nya luftkvalitetsnormer i hela EU.
De nya reglerna ska bidra till EU:s mål om nollförorening senast 2050 och förhindra förtida dödsfall till följd av luftföroreningar. EU-medborgare ska kunna begära ersättning för hälsoskador om EU:s luftkvalitetsregler inte efterlevs.
Luftföroreningar är den största miljörisken i Europa, eftersom föroreningarna kan vara extremt skadliga för både människor och miljö. Cirka 300 000 förtida dödsfall i Europa varje år beror på luftföroreningarna.
Det reviderade direktivet prioriterar EU-medborgarnas hälsa: det fastställer nya luftkvalitetsnormer som ska uppnås senast 2030 och som är mer i linje med WHO:s luftkvalitetsriktlinjer.
Direktivet kommer att offentliggöras i EU:s officiella tidning och träder i kraft den tjugonde dagen efter offentliggörandet. Medlemsländerna har två år på sig från ikraftträdandet att införliva direktivet i sin nationella lagstiftning.
Läs mer här:
7000 dödsfall årligen
7000 svenskar dör i förtid varje år på grund av luftföroreningar
I en debattartikel publicerad i augusti 2024 anser Hjärt-och Lungfonden att Sverige bör anta en nollvision mot förtida dödsfall och allvarliga sjukdomar som orsakas av de luftföroreningar som trafiken ger upphov till.
Samhällskostnaderna för luftföroreningar, som totalt dödar närmare 7 000 svenskar i förtid varje år, uppgår till 168 miljarder kronor.
Av de 7000 dödsfallen beräknas cirka 1 400 personer dö i förtid som en konsekvens av luftföroreningar från trafiken i Sverige. Det är mer än sex gånger så många som antalet dödsfall i trafikolyckor.
Konsekvenserna av dagens luftföroreningar är allvarliga. Smutsig luft drabbar människor i form av till exempel hjärt-kärlsjukdom, KOL och astma. Det finns även påverkan på graviditeter och kopplingar till typ 2-diabetes. Barn är extra sårbara och riskerar att få nedsatt lungkapacitet.
Smutsig luft färdas fritt, oavsett var den kommer ifrån och sett till hela EU dödar den över 400 000 européer varje år. Därför finns ett akut behov av lagstiftning för att åstadkomma renare luft. Frisk luft förbättrar både folkhälsan och minskar klimatpåverkan.
Ett förslag till skärpta gränsvärden för luftföroreningar har nyligen röstats igenom av EU-parlamentet. Ändå är de föreslagna gränsvärdena fortfarande dubbelt så höga som WHO:s riktvärden. Årsmedelvärdet för små partiklar ska sänkas från 25 till 10 mikrogram per kubikmeter – men inte förrän år 2030. Enskilda länder har dessutom möjlighet att undantas från reglerna.
Hela debattartikeln kan du läsa här:
https://www.altinget.se/vard/artikel/laat-inte-fler-svenskar-do-av-smutsig-luft-fraan-trafiken